du och jag hör ej ihop..



alla dessa minnen följer med mig till graven
dom minnen vi hade dom bilder vi tog
men du sabbade allt vände kappan mot vinden
fattar du inget det är klart att jag drog
tackar för det du behandla mig fel
med de saker du sa fick mig att falla ner
släcka min låga, känns mig sårad
nu står du där, ensam less och förvånad


jag vet det kan va jobbigt för dig, men vad ska jag göra nu
jag har vart ärligt och försökt förklara men du
lyssnar inte på mig, bara vänder ryggen åt mig
och nu har jag fått stå på mig, och göra något åt det
så, det här är mitt val, det var ett svårt kort att dra
men om jag stannat kvar hade jag inte levt här idag
jag ska va ärlig som du bad mig att vara mot dig
du har tryckt ner mig, kallat mig saker, det sitter kvar, i mig
så säg, varför har du inte märkt att jag blivit ledsen
bara fortsatt, har aldrig kunnat stänga käften
du får ta ansvar för det du gör, för det är inte mitt fel
att du behandlat mig såhär, det är du som ligger bakom det
klart jag inte vill, men det finns inget annat val
för att det ska funka, det finns ingenting kvar
du släckte solen och du bad mig att dra
och jag gjorde som du sa, och nu står du ensam kvar



jag är inte dum och låter andra gö vad dom vill
jag har lärt mig säga till och vända ryggen till
men jag har svåt att släppa tanken att du gråter utan mig
men jag tänker på mig själv, på allt du gjort mot mig
så jag rensar tankarna, kastar bilder, raderar dig för gott
det finns inget att gå tillbaka till, du hann gå för långt
och alla sår du skapat kommer sitta kvar ett tag
för du styrde över mig, jag gjorde allting som du sa
kärleken är läskig hur man kan stanna hos en person
bara för man är kär, som slänger skit man tar emot
jag bönade och bad du aldrig skulle lämna mig
och jag trodde på det du sa att du älskade mig
kanske du gjorde men förklara för mig då
hur kan man bete sig som du, o skada nån så hårt
en massa märken som sitter kvar föralltid
och jag vill gå vidare, ja utan dig i min framtid



jag skriver för terapi, att skapa ett eget liv
utan dig bredvid, då du och jag blir vi
det är slut, vi hittar inte tillbaka till varann
du måste gå vidare, försök att släppa taget om min hand
för jag mår dåligt, av att höra dina klagorop
så greppa orden jag säger, du och jag hör ej ihop
men du valde att kasta skit, inte fixa ihop ditt liv
tänk alla gånger vi har bråkat då du har blivit sur
för att jag har vänner, varför blev du så jävla svartsjuk?
men säg mig vad du menar ska jag glömma alltihop
alla sår du skapat, ska jag glömma allt du gjort
dags för dig att inse, du kan inte leka mer
med mig, för jag har insett konsekvenserna av det
så jag stänger mina ögon för att samla ihop all kraft
för att säga till dig, nu får du vara med nån annan

Kommentarer

Kommentera här:

Namnet tack!:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Blogg?:

Lätta hjärtat nu då:

Trackback
RSS 2.0